Vitamin C: enligt medicinsk biokemi vid Oslo universitetssjukhus (OUS)

Vitamin C, eller askorbinsyra, är en essentiell, vattenlöslig vitamin som spelar en viktig roll i kroppens biokemi och hälsa. Följande artikel ger en omfattande översikt över betydelsen, källor, bristrisker och hälsofördelar relaterade till vitamin C, baserat på den senaste informationen från medicinsk biokemi vid Oslo universitetssjukhus (OUS).

Betydelse och funktioner
Vitamin C är nödvändigt för produktionen av blodkärl, brosk, muskler och bindväv. Det fungerar också som en kraftfull antioxidant som skyddar cellerna mot fria radikaler som bildas när kroppen bryter ner mat eller utsätts för tobaksrök och strålning från till exempel solen och röntgenbilder. Vitamin C hjälper dessutom kroppen att absorbera och lagra järn.

I kroppen finns vitamin C i många organ i koncentrationer runt 10-15 mg per 100 gram vävnad och i högre koncentrationer i binjurarna och hypofysen (30-40 mg per 100 gram vävnad), vilket är i linje med dess roll i syntesen av hormoner och signalsubstanser. Vitamin C förekommer antingen som askorbinsyra eller i dess reducerade form, dehydroaskorbinsyra.

Brist och symtom
Långvarig och allvarlig brist på vitamin C leder till utveckling av skörbjugg, en sjukdom där kroppens bindväv försvagas. Detta resulterar i svullna och såriga tandkött, lösa tänder och blödningar under huden. Tidiga symtom inkluderar ofta svaghet och trötthet, apati, andfåddhet och värk i kroppen. Eftersom människor och marsvin, till skillnad från de flesta andra djur, inte kan producera vitamin C själva, är det en essentiell del av kosthållningen.

Dagligt behov och källor
Det dagliga behovet av vitamin C är cirka 90 mg för män och 75 mg för kvinnor. Rökare behöver cirka 25 mg mer per dag, och gravida samt ammande kvinnor behöver 80 respektive 120 mg per dag. För att förhindra skörbjugg krävs ett dagligt intag på minst 5 mg askorbinsyra. De flesta människor får tillräckligt med vitamin C genom en vanlig kost där potatis är en viktig källa.

Halveringstid och utsöndring
Halveringstiden för vitamin C i kroppen är cirka 15 dagar, och det utsöndras i urinen dels som askorbinsyra och dels som oxalsyra. Kosttillskott av vitamin C bör undvikas av patienter med hemokromatos eller thalassemia minor.

Riskgrupper och ökat behov
Personer som löper risk för brist är de som röker eller utsätts för passiv rökning, de med vissa mag-tarmsjukdomar, och de med en kost som saknar regelbundet intag av frukt och grönsaker. Kroppens behov av vitamin C kan också öka vid användning av vissa läkemedel, som acetylsalicylsyra, p-piller och tetracykliner, samt vid psykologisk stress. Äldre personer med dåligt intag av frukt och grönsaker kan utveckla tidiga symtom på skörbjugg, som petekiala blödningar, blödningar från tandkött, ledsvullnad, muskelsmärtor och depression. Dessa symtom är reversibla vid tillförsel av vitamin C.

Biokemiska funktioner
Vitamin C är nödvändigt för omvandling av tropokollagen till kollagen, amidisering av neuropeptider och metabolism av tyrosin och folat. Det spelar även en roll i lipid- och vitaminmetabolismen. Specifika funktioner inkluderar aktivering av avgiftande enzymer i levern, bevarande och uppbyggnad av antioxidantpotentialen hos vitamin E, och blockering av bildningen av cancerframkallande nitrosaminer. Askorbinsyra hämmar också aktiveringen av nukleär faktor kappa B, som styr transkriptionen av över 150 gener.

Hälsoeffekter och kosttillskott
Om man tar vitamin C-tillskott för dess antioxidativa effekt, bör man vara medveten om att tillskott kanske inte ger alla de fördelar som naturligt förekommande antioxidanter i livsmedel gör. Studier har visat att en kost rik på frukt och grönsaker kan minska risken för bröstcancer, tjocktarmscancer och lungcancer, men det är oklart om detta beror på vitamin C eller andra ämnen i maten. Vitamin C-tillskott verkar inte ge samma fördelar.

Sammanfattning
Vitamin C är en viktig del av en balanserad kost och spelar en central roll i många av kroppens funktioner. Genom att säkerställa ett adekvat intag av vitamin C från naturliga källor kan man stödja kroppens hälsa och förebygga bristrelaterade sjukdomar. För de flesta människor är ett vanligt kosthåll med en god andel frukt och grönsaker tillräckligt för att tillgodose behovet av denna viktiga vitamin.

 

 

Referenser:

Länk till originaltext: https://ous.labfag.no/index.php?action=showtopic&topic=M2hskGfH

Bøhmer T, Utzon P, Tallaksen Chantall. Skörbjugg med samtidig våt beriberi hos två patienter. Tidsskr Nor Lægeforen 1994;114:3181.

Padayatty SJ et al. Vitamin C as an antioxidant: evaluation of its role in disease prevention. J Am Coll Nutr 2003;22(1):18.

Johnston CS, Cox SK. Saturating intakes of vitamin C confer maximal antioxidative protection in plasma. J Am Coll Nutr 2001;20:623.

Fang CS et al. Effect of vitamin C and E on progression of transplant-associated arteriosclerosis: a randomized trial. Lancet 2002;359:1108.

Mowe M, Bøhmer T, Kindt E. Reduced nutritional status in an elderly population (>70 years) is probably present prior to disease and possibly contributing to the development of disease. Am J Clin Nutr 1994;59:317.

Falch JA, Mowe M, Bøhmer T. Low levels of serum ascorbic acid in elderly patients with hip fracture. Scand J Clin Lab Invest 1998;58:225.

Selvaag E, Bøhmer T, Benkestock K. Reduced serum concentrations of riboflavin and ascorbic acid, and blood thiamine pyrophosphate and pyridoxal-5-phosphate in geriatric patients with and without pressure sores. J Nutr Health Aging 2002;6(1):75.

Ulstein I, Bøhmer T. Normal vitamin levels and nutritional indices in Alzheimer’s disease patients. J Nutr Health Aging 2002;6(1):75-8.